Samverkan mellan skola och lantbruk

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka erfarenheter av samver-kan mellan lantbruk och skolor som i första hand finns vetenskapligt publicerade. Hur har samarbetet bedrivits och vad blev resultatet? Vilka är argumenten för ett sådant samarbete? I Sverige finns idag inga mål i läroplanen som direkt pekar på behovet av att lära om lantbruk och livsmedelsproduktion. Kravet på att barn skul-le odla i skolan försvann på 60-talet i samband med den ökade välfärden. Intresset för utomhuspedagogik och erfarenhetsbaserat lärande är dock stort, framförallt med tanke på lärande om hållbar utveckling. Forskning visar att vuxna som är vil-liga att ta miljöhänsyn ofta hade mycket kontakt med natur som barn. För att en person ska vara beredd att ta miljöhänsyn krävs kunskap, engagemang och känslan av att kunna påverka. Forskare anser att skolbarn bör arbeta med lokala miljöfrå-gor som går att överblicka, påverka och ger egna erfarenheter. Odling under längre tid ger barn insikter om sin roll och delaktighet i naturen och naturen blir därmed något som berör och går att påverka. Odling ger också övning i samarbete, långsik-tighet, förståelse för årstidsväxlingar och kretslopp samt ett ökat intresse för att äta grönsaker. Kontakt med djur tränar empati, kommunikation, ansvar, tålamod och ger personen en känsla av att betyda något för en annan varelse. Maten är central, alla äter och maten och vår livsmedelsproduktion påverkar miljön. Ett lantbruk kan erbjuda en plats för utomhuspedagogik med kontakt med djur och växter samt praktiska ämnesövergripande uppgifter. Matematik, språk, naturvetenskap och historia är några exempel på ämnen vars lärandemål kan uppnås genom återkom-mande besök på en gård via praktiskt arbete i en verklig miljö. Därutöver tillkom-mer också många allmänna mål i läroplanen som kan vara svåra att uppnå i en klassrumssituation. På gården lär eleverna av egna erfarenheter och med alla sin-nen. Utomhuspedagogik startar ofta för att lära ämneskunskaper, medan stor vinst i form av social utveckling blir tydlig i efterhand. Gården som pedagogisk resurs (GSPR) startades i Norge som en följd av en ny läroplan med krav på erfarenhetsbaserat lärande 1995. Ursprungstanken var "hur kan man skapa hopp och färdigheter hos barn så att de kan delta på ett produktivt och konstruktivt sätt i utvecklingen av sin omgivning". Som en följd av detta ut-vecklades samarbeten mellan skolor och lantbruk. Elever besöker gården vid flera tillfällen under sin skoltid. Det kan vara hela klasser eller enstaka elever. Lantbru-ket får nya affärsmöjligheter, men också en viktigare roll i lokalsamhället. Elever-na får lära i en verklig miljö där större sammanhang kan tydliggöras och barn med svårigheter i klassrumssituationen får ökade möjligheter. Studien visar att den norska modellen är unik. Samarbeten mellan skolor och lantbruk förekommer på andra håll, men oftast inte med samma helhetsperspektiv. Många anser att dagens barn behöver mer kunskap om livsmedelsproduktion, lantbruk och markanvänd-ning. Lantbruksorganisationer erbjuder studiebesök på gårdar och skolmaterial. I USA och England satsas pengar på skola/lantbrukssamarbeten med elevhälsa i fokus genom bättre och närproducerad skolmat. Att utveckla en svensk variant av "Gården som pedagogisk resurs", med den nors-ka modellen som förlaga känns angeläget ur flera olika aktörers perspektiv, den enskilde elevens, samhällets, skolans, samt lantbrukets. Alla skulle vara långsikti-ga vinnare i ett sådant scenario. Det optimala vore att utöver att låta eleverna delta i arbetet på en gård också koppla samman skolmaten och skolrestaurangen med pedagogiken och med producenter i närområdet. Genom att erbjuda närodlad mat i skolrestaurangen och låta elever och skolpersonal uppleva produktionen, skulle diskussioner om mat, hälsa, djuromsorg och livsmedelsproduktion på ett naturligt sätt kunna genomsyra skolans vardag. Det skulle också kunna ge incitament för eleverna att äta nyttigare, i större utsträckning laga mat från grunden samt se vär-det av att äta tillsammans. Ökat samarbete mellan skola och lantbruk skulle ge lantbruk, stora som små, möj-lighet att utveckla en ny verksamhetsgren, få större kontaktyta i närområdet, möj-lighet till dialog och förankring i närsamhället samt öka möjligheterna att utveckla kunskap och förståelse för livsmedelsproduktion hos morgondagens beslutsfattare och konsumenter. Om skolor satsade på att köpa närodlat skulle nya möjligheter för många lantbrukare öppnas. Genom ett aktivt deltagande i arbetet att fostra kommande generationer skulle det svenska lantbruket kunna återta sin tydliga och viktiga roll i samhället, som delvis gått förlorad i diskussioner kring EU-stöd, djur-fabriker och miljöpåverkan. Lantbruket och livsmedelsproduktionen skulle åter kunna fungera som den stomme den är i vårt gemensamma arbete för en hållbar samhällsutveckling

Care in digital farming - from acting on to living with

Development of digital technology to handle complex situations in agriculture hasfor long time mainly been technology driven, resulting in limited adoption. Thisthesis aims to: 1) Introduce methods and theories from the research field of humancomputerinteraction in the agricultural domain to improve design and developmentprocesses of digital technology. 2) Introduce the concept of care to increaseknowledge about farmers' technology use in their socio-technical system (practice),as well as to introduce a relational perspective in agriculture. The two systemicallydescribed complex decision situations are fertilization with a decision supportsystem, that uses satellite images and automated milking systems. 3) Evaluate twodifferent theoretical lenses to study the concept of care in practice, DistributedCognition and Activity Theory. The studies of farmers' socio-technical systemsshow that farmers develop an enhanced professional vision to interpret data from thetechnology and learn more about the field/crop or the cow. New technology changesthe relationship between the farmer and the field/crop or cow, but the experiencedfarmer supplements what they see through the technology with direct contact with,for example, the cow. The need for a stockperson’s eye is thus at least as great afterthe introduction of robots in milk production. A relational perspective involves anunderstanding of our mutual dependence with the crop or the cow in these examples,as well as nature and its ecosystem services. Introduction of the concept of care anda relational approach, meaning that farming is to live with, not just act on, cansupport the transformation of agriculture that we know is necessary. In thistransformational process, technology has an important role to play. However, it mustbe developed in cooperation and dialog with end-users to fit in their socio-technicalecologicalsystem and thus support their care

Motivations and needs for adoption of the agricultural decision support system CropSAT in advisory services

This paper presents several strategies employed by advisors in relation to the use of a Swedish agricultural decision support system (AgriDSS) called CropSAT, which is free to use and funded by the Swedish Board of Agriculture. The research questions for the study were: How is extension affected and possibly altered when provided with CropSAT? 2) How can advisory strategies in relation to PA technology use be categorised? Fourteen crop production advisors were interviewed, and the collected data were analysed thematically. The findings revealed four different extension strategies in relation to CropSAT use: 1) I do not use it, 2) I use it if I have to, 3) I use it myself and tell the farmer how to fertilise, and 4) I use it with the farmer. The obtained results indicate that the strategies selected by the advisors varied based on the requests and needs of farmers, the advisors’ personal interests and competences, CropSAT functionality, and uncertainty about how to use it in practice. When using an AgriDSS such as CropSAT in advisory situations, the complexity increases because there are more parameters to consider, and thus it could be experienced as more difficult to make proper decisions. As a result of the combination of technology and agronomy, the advisors requested more support. We argue that this request must be met by research, the authorities and the companies responsible for developing the AgriDSS. We claim that in order to increase the use of AgriDSS to optimise crop treatment at the right time and on the smallest possible scale, there is a need for a change in mind-set by among both advisors and farmers in order to increase sustainability in agriculture

Cognition and decision-making in adoption of agricultural decision support systems

Precision agriculture (PA) has a central role to play in a sustainable intensification trajectory of agriculture, including increased yields and decreased environmental impact. Although grounded in advanced technologies this still implies that the individual farmer will have to develop knowledge that is complex, diverse and local. To manage adaptation to the within-field variation in large scale agriculture, so-called agricultural decision support systems (AgriDSS) are necessary. This thesis aims to 1) investigate farmers’ naturalistic decision-making in their socio-technical system, aiming to increase their situated knowledge and care in critical, complex situations, and 2) investigate and present strategies to improve the development processes of AgriDSS. This is done by discussing the so-called problem of implementation of AgriDSS in practical precision agriculture. Aspects of the implementation dilemmas are considered within three research questions: 1) What characterises a socio-technical system that supports farmers’ decision-making in complex and critical situations? 2) How can AgriDSS support farmers’ decision-making and development of situated knowledge, in order to increase sustainability of their practices? 3) How can the development process for new precision agriculture technology, such as AgriDSS, be improved to decrease or go beyond the problem of implementation? The research questions are addressed using the theoretical framework of distributed cognition (DCog) from the research field of cognitive science and using user-centred design (UCD) approach from the field of human-computer interaction. Two case studies were performed and the main contribution is the novel concept of enhanced professional vision, which states that both technology and intuitive experience-based knowledge are necessary in decision-making. Neither one of them is replaceable when an increased adaptation to within-field variation and complexity in farmers’ care for their local situation is needed. The thesis also reveals the importance of social interactions for technology adoption and use: 1) during the participatory development process of AgriDSS; 2) for decision-making and learning when applying these technologies; and 3) to encourage farmers to use new technology to increase sustainability. These findings have potential implications for farmers and advisors, by changing the dominating perspective in farm technologies from knowledge transfer to participatory approaches. The discussions provided here about expertise in relation to ICT, human beings and care in the trajectory of sustainable intensification will hopefully influence how farmers’ experience and situated knowledge is acknowledged in future research and development (R&D). More studies on R&D in advisory work in relation to new technologies and strategies to facilitate their use, and social learning and decision-making among farmers are needed, as are improved possibilities for advisors to interact and exchange experiences and strategies relating to technology use

Some considerations about the development and implementation process of a new agricultural decision support system for site-specific fertilisation

Precision agriculture provides important routes toward a more sustainable agriculture. Many farmers have the necessary technology to operate site-specifically, but they do not use it in practice, and available IT systems are not used to their full potential. This paper discusses how to reduce the so-called ‘implementation problem’ in order to improve the ongoing development process of a webbased fertilization project in Sweden. The intention of the project is to apply a participatory design approach, and some pitfalls on starting to use this approach in the development and implementation process are identified as well as some suggestions on how to reduce them

Lantbrukares beslutsfattande och lantbruksrådgivning

Syftet med förstudien var att minska kunskapsgapet gällande lantbrukares beslutsfattande med målet att erhålla en djupare förståelse för lantbrukarnas beslutsfattande i praktiken. Lantbrukares beslutsfattande är en process som influeras av en mängd olika faktorer och som kräver att de är insatta i många specialiserade områden. Tidigare forskning inom området saknar ett helhetsperspektiv där både biologiska, tekniska, ekonomiska, etiska och sociala faktorer integreras utifrån lantbrukarnas livsvärld. Tre lantbrukare från Västsverige har ingått i studien, vilken har utförts som en multipel fallstudie, i form av arbetsplatsstudier, för att kartlägga de deltagande lantbrukarnas livsvärld, stödet från rådgivarna och diverse externa resurser t ex IT-verktyg. Denna kvalitativa forskningsdesign har resulterat i ett flertal detaljerade beskrivningar av hur val och beslut fattas på gårdsnivå än vad som är möjligt med mer kvantitativa metoder och statistisk analys av socioekonomiska variabler. Enligt forskare inom området ”farm management” saknas denna form av studier inom lantbruksdomänen och denna studie anses vara ett första steg i den riktningen. I rapporten lyfts ett antal faktorer fram gällande lantbrukarens livsvärld, rådgivningens roll samt IT-stödens inverkan och andra materiella artefakter. Rapporten presenterar en diskussion över det erhållna resultatet, olika synsätt och förklaringar till kunskap och tänkande samt ger förslag på fortsatt forskning. Rapporten avslutas med en mängd slutsatser, vilka kortfattat indikerar att lantbrukarens varande i världen är komplext och kan beskrivas som ett dynamiskt system utan tydliga linjära orsakssamband, vilket både är fascinerande och frusterande. Rådgivningstjänsten anses främst vara en stödfunktion och bollplank för mer löpande beslut gällande grödor, sprutning och gödsling medan de mer större och strategiska besluten initialt diskuteras i andra nätverk. Rådgivningen bedöms behöva utvecklas genom att gå lite mer utanför den ordinarie verksamheten och ta lite mer höjd på ett mer strategiskt plan för gården som helhet samt ytterligare ifrågasätta gängse rutiner och åtgärder

Prostaglandin D2-supplemented “functional eicosanoid testing and typing” assay with peripheral blood leukocytes as a new tool in the diagnosis of systemic mast cell activation disease: an explorative diagnostic study

Background: Systemic mast cell activation disease (MCAD) is characterized by an enhanced release of mast cell-derived mediators, including eicosanoids, which induce a broad spectrum of clinical symptoms. Accordingly, the diagnostic algorithm of MCAD presupposes the proof of increased mast cell mediator release, but only a few mediators are currently established as routine laboratory parameters. We thus initiated an explorative study to evaluate in vitro typing of individual eicosanoid pattern of peripheral blood leukocytes (PBLs) as a new diagnostic tool in MCAD. Methods: Using the “functional eicosanoid testing and typing” (FET) assay, we investigated the balance (i.e. the complex pattern of formation, release and mutual interaction) of prostaglandin E2 (PGE2) and peptido-leukotrienes (pLT) release from PBLs of 22 MCAD patients and 20 healthy individuals. FET algorithms thereby consider both basal and arachidonic acid (AA)-, acetylsalicylic acid (ASA)-, and substance P (SP)-triggered release of PGE2 and pLT. The FET assay was further supplemented by analyzing prostaglandin D2 (PGD2), as mast cell-specific eicosanoid. Results: We observed marked PGE2-pLT imbalances for PBLs of MCAD patients, as indicated by a markedly enhanced mean FET value of 1.75 ± 0.356 (range: 1.14–2.36), compared to 0.53 ± 0.119 (range: 0.36-0.75) for healthy individuals. In addition, mean PGD2 release from PBLs of MCAD patients was significantly, 6.6-fold higher than from PBLs of healthy individuals (946 ± 302.2 pg/ml versus 142 ± 47.8 pg/ml; P < 0.001). In contrast to healthy individuals, PGD2 release from PBLs of MCAD patients was markedly triggered by SP (mean: 1896 ± 389.7 pg/ml; P < 0.001), whereas AA and ASA caused individually varying effects on both PGD2 and pLT release. Conclusions: The new in-vitro FET assay, supplemented with analysis of PGD2, demonstrated that the individual patterns of eicosanoid release from PBLs can unambiguously distinguish MCAD patients from healthy individuals. Notably, in our analyses, the FET value and both basal and triggered PGD2 levels were not significantly affected by MCAD-specific medication. Thus, this approach may serve as an in-vitro diagnostic tool to estimate mast cell activity and to support individualized therapeutic decision processes for patients suffering from MCAD